Vårt hem - Tullesbo Säteri/Gård

Vi älskar den här gården med de stora, vackra byggnaderna, den skyddade, grönskande parken och de fantastiska omgivningarna!

Här har vi antagit en utmaning av rejäla mått, och det passar oss bra - vi är aldrig sysslolösa.... gräs ska klippas, tak ska bytas, stallar ska målas, golv ska slipas, fasader ska renoveras och... och... det ska njutas!

Vi har förmånen att få bo på ett säteri med långa och spännande anor, och vi berättar gärna vidare dess historia. Det är en berättelse om fastigheten och dess innehavare, men också om Skåne och en del av Sveriges historia.

Jan Holmqvist har forskat och skrivit.

Tullesbo Säteri, till vardags kallat Tullesbo Gård, några kilometer norr om Övedskloster vid landsvägen mellan Öved och Bjärsjölagård, har anor långt tillbaka i tiden.
Trots namnen och den geografiska närheten, har Tullesbo Säteri/Gård och Tullesbo Slott (på andra sidan vägen) olika bakgrunder och historia.

Tullesbo Säteri/Gård.

Tullesbo Gård är en mycket gammal sätesgård, dvs en lantegendom, ursprungligen ägd och bebodd av en frälseman och i kraft av adelns privilegier befriad från allmänna skatter - säterifrihet.

Vid reduktionen 1680 förbjöds bildandet av nya säterier, så benämningen säteri används endast på Sveriges äldsta lantegendomar som fått statliga privilegier.

Gården är belägen i Skartofta socken, Färs härad. Under Tullesbo Säteri lydde flera hemman runt Skartofta. Markerna väster om Tullesbo, Skartofta fälad runt Skartofta by, var sumpiga och steniga.

Vid Skartofta fälad ligger "Svenskingakroken", så kallad då 1676 - under snapphanetiden - sju svenska ryttare här slogs ihjäl av snapphanar. Gränsen mellan Tulesbo ägor och Skartofta fälad utgjordes av två stora stenar, Drakesten och Krabbesten samt ett bokträd kallat Uddebok.

Tullesbo nämns första gången i hävderna år 1332 såsom Tulisbo, dvs Tulis bostad. Den äldsta kända ägaren var Jacob Joensen Bing, registrerad år 1536.

Det är inte belagt huruvida gården verkligen varit bostad åt en adelsman. Med undantag av perioden 1708 - 1743 har dock gården ägts av olika adelssläkter. Bostadshuset från medeltiden, en vinkelbyggnad av gråsten, benämns såsom högst oansenlig, vilket styrker antagandet att gården knappast tjänat som bostad åt en herreman.

Under de första åren av 1600-talets början ägdes gården av Otto Lindenow till Borgeby. Otto Lindenow var gift med Anna Tygesdatter Brahe. Gården övertogs år 1618 av sonen Henrik Lindenow, till Övedskloster. (Övedskloster såldes av Adam Lewenhaupt till Hans Ramel år 1753.)

Vid mitten av 1600-talet ingick Tullesbo gård i Otto Thotts, Sövdeborg domäner. Otto Thott var gift med Dorotea Rosencrantz (sic!)*.

1658 blev Skåne svenskt genom freden i Roskilde, och flertalet av de skånska godsen och herresätena bytte ägare.

Perioden 1666 till 1682 och även senare under kortare perioder ägdes Tullesbo gård av släkten Lewenhaupt, Övedskloster. Först Carl Mauritz Lewenhaupt, g m Anna Maria Cruus af Ekeby, och sedan deras son Carl Gustaf Lewenhaupt, g m Amalia Wilhelmina von Königsmarck. Amalia var syster till välkända Aurora von Königsmarck. Aurora von Königsmarck vistades periodvis hos sin syster på Övedskloster.

1682 bytte Tullesbo ånyo ägare. Generalauditören Johan Palm, senare justitie-president och adlad Gyllenpalm köpte gården av en dansk köpman, Evert Holst . Under Gyllenpalms tid genomförde Karl XI reduktionen i Skåne. För att få en överblick över den erövrade landsdelen, lät kungen uppteckna alla större egendomar i Skåne. I beskrivningen häröver från 1682 står beträffande Tullesbo - " Thuliesbo Herregård är byggd för 80 år sedan och består av två halva bondgårdar."

Gyllenpalms tid som ägare av Tullesbo blev kort. Redan året därpå, 1683, säljs gården till häradshövdingen i Färs och Frosta härad Peter Silnecker.

1703 hamnar Tullesbo åter i Lewenhaupts ägo, nämligen Carl Gustaf Lewenhaupts son Charles Emil Lewenhaupt. (Charles Emil dömdes för förräderi till döden år 1743, och halshöggs i augusti i Stockholm samma år).

Från 1708 och fram till 1743 ägs Tullesbo gård av Öllegård Petri, änka till f. borgmästaren Johan Petraeus. Gården ärvdes efter hennes död av dotter-dottern Elisabeth Dietrich, och efter henne brodern Carl Magnus Dietrich.

Tillbaka till Lewenhaupt! Dietrich sålde Tullesbo år 1743 till Ulrika Charlotta Lewenhaupt, g m Mauritz Casimir Lewenhaupt. På grund av diverse juridiska trassligheter fick inte Lewenhaupt lagfart på fastigheten förrän 1751. (Fastigheter som utbjöds till salu vid denna tid, belägna inom visst avstånd från ett adelsgods, gav godsets ägare förköpsrätt.)

Från 1753, då Hans Ramel av Adam Lewenhaupt köpte Övedskloster, har Tullesbos historia varit nära knuten till Övedsklosters. Sålunda övergick Tullesbo Gård 1753 i Hans Ramels ägo, och ingick därmed i Övedsklosters domäner.

Under tiden i släkten Ramels ägo, 1761 till 2002, har gården övergått till:

1799 sonen Malte Ramel
1824 dennes broder Charles Emil Ramel
1826 Charles Emils änka Ulrika Amalia Lewenhaupt
1858 genom köp Otto Axel Povel Ramel
1900 sonen Hans Otto Carl Ramel, och slutligen
1957 sonen Hans Ramel.

Den nuvarande herrgården uppfördes på 1890-talet och restaurerades efter en omfattande brand 1988.

Sedan 2002 ägs Tullesbo gård av Helén van den Born och Jan Wifstrand.

Tullesbo slott, i rokoko-stil, uppfördes år 1780 av Hans Ramel på Övedskloster såsom änkesäte. Det blev dock aldrig något änkesäte. Istället blev slottet fram till 1787 bostad åt sonen Hans Henrik Ramel med hustrun Maria Ulrika, född Gyllenkrok.

I modern tid har slottet varit uthyrt till företag och organisationer med olika verksamheter. Under några år vid sekelskiftet 1900/2000 fungerade slottet med tillhörande byggnader som sjukhem. Idag ägs slottet av Ann-Sofie och Ulf von Greiffencrantz som driver en hästverksamhet på fastigheten.

Varför heter det Tullesbo?

Tullesbo, Tulesbo, Thulesbo, Tulisbo, Thuliesbo - gårdsnamnet har varierat genom tiderna.

Thule är det latiniserade grekiska ordet Thoule (tu:´-), vilket betyder "utpost".

Ordet användes av den grekiske geografen Pytheas från Massilia (300-talet f. Kr.) som benämning på en ö sex dagsresor norr om Britannia. Under antiken tycks man ha använt Thule om nordliga områden överhuvudtaget.

"Ultima Thule", (lat. yttersta Thule ), nämns i diktverket " Georgica" av Vergilius såsom poetisk benämning på kejsar Augustus nordligaste intressesfär. Ultima Thule har senare använts i överförd bemärkelse om Skandinavium. Hur gärna man än vill tro att kejsar Augustus och Vergilius har namngett Tullesbo, så är det nog trots allt mindre sannolikt att så var fallet. Däremot är det väl mera troligt att den nordligaste gränsen för kultur och civilisation går just vid Tullesbo...... I den akademiska rivaliteten mellan Lund och Uppsala ges Lund onekligen här ett avsevärt övertag!! Goethe använder i sin diktning flera gånger ordet Thule i betydelsen "sagoland".

Det finns en sägen om Tulesbo i Ljunggrens " Skånska Herregårdar " som i korthet lyder:

Någon kilometer söder om Tullesbo finns ett litet, brant berg kallat Frualid. Här bodde enligt sägnen förr en trollkvinna. Denna hade ett förhållande med en bonde från Araskoga by, belägen granngårds med Tullesbo. Bonden hette Tule.

Tule erkände förhållandet för sin hustru och svor på att han inget hellre ville än få slut på förhållandet med trollkvinnan. Sålunda stannade han hemma i ett år utan att besöka trollkvinnan. En dag kom emellertid trollkvinnan på besök och frågade Tule varför han enligt avtal inte besökt henne. Under samtalet drog ett kraftigt åskväder upp. Trollkvinnan som var rädd för åskan, skyndade hemåt. När hon kommit en bit på väg, vid en stor sten, kallad "Blåsten", slog blixten ner och dödade henne och klöv också stenen i två delar.

Historien omnämns redan 1624 i en beskrivning över Färs härad gjord av prosten Niels Thrögessön Poort i Brandstad, på befallning av Kung Christian IV.

Mellan Araskoga by och Wollsjöby finns en lund, kallad "Thules lund". Namnet används än idag. Vid denna tid, kring 1620-talet, ägdes Tullesbo gård av släkten Lindenow till Sövdeborg.

*) I William Shakespeares "Hamlet", dramat som utspelas på Helsingörs slott Kronborg, förekommer två unga danska adelsmän - Rosencrantz och Gyldenstierne. Ätten Rosencrantz tillhör Danmarks s k "uradel", med anor från 1300-talet. Enligt handlingar i danska Rigsarkivet, liksom enligt uppgifter i Kitty Fergusons biografi om "Tycho Brahe och Johannes Kepler", företog Fredrik Rosencrantz och Knud Gyldenstierne en ambassad till London 1592, och uppges där ha träffat en William Shakespeare!!

Helén van den Born
Jan Wifstrand
Tullesbo Gård,
275 94 Sjöbo,
Sweden
+46 415 41200) home,
+46 708 320300 mobile
helen@tullesbo.com
jan@tullesbo.com

© Tullesbo Gård AB 2005 • The material on www.tullesbo.com is protected by Swedish Copyright Law. No part of it can be reproduced or reused in any way. All pictures are copyrighted. All rights reserved.