Av Suzanne Edmonds/översättning och bearbetning Helén van den Born
Påverkar verkligen könskörteln tillväxtzonerna i unga hästar? Det är för tillfälllet mycket omdiskuterat – men ny forskning stöder den teorin.
Det är sedan länge känt att tillväxtzoner i de så kallade långa benen i skelettet, är känsliga för könskörtelns olika hormoner (testosteron, östrogen, progesteron och de andra hemska hormonerna som lever rövare under puberteten). När ett barn kommer in för tidigt i puberteten, kan man ofta se att det beror på problem i det endokrina systemet och dess hormoner.
Det finns en gammal tes som säger att när man kastrerar en hingst, så fördröjer det slutningen av plattorna i benen – vilket gör att hästen växer lite mer än vad han skulle gjort om han hade varit hingst. Om det är exakt så som könshormonerna påverkar växtprocessen återstår att forska lite mer om – men en sak är i alla fall klarlagd nu, och det är att något påverkar tillväxten positivt vid kastrering.
En anledning till att vi inte sett ännu större tillväxtförändringar i hingstar som kastreras, är troligen att många väntar med kastreringen tills dess att hästen visar ett klart hingstbeteende – vilket innebär att puberteten i hingsten redan har börjat, och då är det i princip redan försent att påverka tillväxtprocessen, eftersom det krävs att man i ett tidigt skede går in i den kedjereaktion som gör att plattorna i hästens ben sluter sig.
Sett ur ett tillväxt-perspektiv, spelar alltså kastreringen ingen roll om puberteten redan börjat.
Naturligtvis gäller samma sak för ett sto. Om man väljer att sterilisera henne före puberteten, kommer hon att växa lite mer än om hon inte steriliserats.
Här kan du läsa mer om en intressant studie om detta. Försöken är gjorda på kattor och hundar, men kom ihåg – vävnad är vävnad; människor, katt-, hund- och hovdjur har alla artspecifika egenheter och olikheter i vävnaderna, men i det stora hela är de minimala. Läs mer om försöken, klicka här.
En annan mycket intressant sak som man iakttagit vid kastrering, är att den minskar myelinet på nervceller i det perifera nervsystemet (det som är utanför det centrala nervsystemet i hjärna och ryggrad).
Myelinet är ett ämne som virar sig runt en nervcell och gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare. En nerv med mycket myelin på, reagerar alltså snabbare än en nerv med mindre myelin.
Genom kastreringen minskas alltså myelinproduktionen, och reaktionstiderna dämpas något – och det låter ju helt logiskt när man tänker på skillnaderna mellan en hingst och en valack. En valack är lugnare och reagerar långsammare och mer hanterbart på vissa saker.
Testosteronet är alltså med och bevarar myelinhöljet på nerverna, men vid en kastrering sjunker testosteron-nivån, och nerverna förlorar en del av sitt myelin.
Det här indikerar att det inte är minskningen av testosteron-halterna som direkt orsakar beteende-förändringarna i hingsten efter en kastrering – utan det är testosteronets effekt på nerverna.
Vill du läsa mer? Här finns fakta och forskningsresultat:
Helén van den Born
Jan Wifstrand
Tullesbo Gård
275 94 Sjöbo
Sweden
+46 415 41200 home
+46 708 320300 mobile
helen@tullesbo.com
jan@tullesbo.com
© Tullesbo Gård AB 2005 • Allt material på www.tullesbo.com samt www.tullesbo.se är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt. Kopiera inga bilder eller texter. Citera oss gärna, men ange källan.
© Tullesbo Gård AB 2005 • All content on www.tullesbo.com and www.tullesbo.se is protected by Swedish Copyright Law. No part of it can be reproduced or reused in any way. All pictures are copyrighted. All rights reserved.